Träningsuppehåll

Publicerat i Löpning

Jag har inte sprungit på flera veckor.
Det nästan kryper i kroppen och i knoppen.
Jag längtar efter att springa igen.

Men efter senaste omgången med feber och halsont bestämde jag mig för att verkligen följa Min Älskades råd och ta det riktigt lugnt och göra det riktigt länge.
Kroppen ska få en riktig chans att återhämta sig den här gången.

Nu tycker jag att det har gått en evighet.

Men jag har bestämt mig för att det inte blir någon löpning den här veckan heller.

Min Älskade och Tonåringen åker till Söderhamn på Rockweekend imorgon och de kommer inte hem förrän på söndag så rent praktiskt är det dessutom en omöjlighet.

Men jag är sugen.
Kanske blir det en tur på söndag i alla fall.
En 8 – 2 vända.

Jo, så får det bli.
På söndag.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Snart är det semester

Publicerat i Reflektioner

Jag känner att jag börjar längta efter semestern nu.
Det är fyra arbetsdagar kvar.
En lång, en lite kortare och två ännu kortare.
Det ska gå.

Jag längtar efter att inte behöva åka till jobbet.
Jag längtar efter att få vara hemma.
Fast mest längtar jag efter att jag faktiskt kan vila middag på dagarna när jag är ledig.
Jag sov en och en halv timme både i lördags och igår och det känns i kropp och själ att jag skulle ha behövt den där stundens sömn idag också.
När både jag och Min Älskade är hemma så finns det ju faktiskt möjlighet för en av oss att gå upp och vila.

Som vi behöver det nu.
Vi behöver vila.
Vi behöver verkligen sova.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Idag är det dags

Publicerat i Löpning

För Tjejruset i Falun.
Klockan 19.00 går startskottet.
Jag kommer att springa med RunKeeper men tyvärr finns det inte livesharing i just den appen men ni kan gå in här och kolla när jag har gått i mål.

Ni undrar så klart över min strategi även det här året och mitt svar blir det samma som förra året.
Ingen löpning i tisdags.
Ingen löpning igår.
Jag vilar mig alltså i form och ägnar mig åt att ladda mentalt.
Sen är min plan att springa som en jävla idiot idag.
Ett vinnande koncept.

Min Älskades käcka förslag var att om jag klarar Tjejruset på 28 minuter så är det lika bra att jag vilar fram till den 5 september och Tjejmilen.

HEPP!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Bomull runt ett mammahjärta

Publicerat i Familjen, Kärlek

Det har varit lite drygt de senaste veckorna.
Egentligen så började det före påsk.
Minsting sjuk, familjen och gäster sjuka, Minsting sjuk, Eva sjuk, Minsting sjuk och Eva sjuk igen.
Den enda som har hållit sig någorlunda frisk är Min Älskade.

Vi har varit trötta.
Hela familjen.
Det har varit dryga eftermiddagar och kvällar när jag kommit hem från jobbet.
Minsting har varit helt slut och det har visat sig i missnöje över allt.
Många gånger totalt omöjligt att förstå och inte heller ett allt för nyanserat eller precist missnöje.
Det har varit svårt att vara mamma.
Svårt tycker jag att det är när jag inte vet och förstår vad det är som inte är bra.
Så har han brutit ihop och tacksamt blivit uppburen till sängen, vissa dagar före klockan 18.00

Idag har vi varit lediga.
Jag fick ligga kvar i sängen idag och det kändes inte som någonting annat än en välsignelse.
Sen har det varit en bra dag.
Rakt igenom.
Vi har busat, fnissat, lekt, kramats, varit ute i regnet, klafsat i vattenpölar med gympaskor, vattnat blommorna i spöregnet för säkerhets skull, busat lite mer, fnissat med Tonåringen, kramats och busat i soffan.
Jag har till och med skrattat så tårarna runnit ur ögonen och så att kärleken svämmat över i kroppen.

Minstings onyanserade missnöje har varit som bortblåst hela dagen.
Vi har haft kul och mysigt hela dagen.
Det har varit en vanlig dag.
En vanligt bra dag.

Den bra dagen har lagt sig som bomull runt det lite sargade mammahjärtat.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Vilar mig i form.

Publicerat i Löpning

Jag var ju så på gång för drygt en vecka sedan.
Sprang fem kilometer som ingenting.
Lätt var det.
Så fick jag ont i foten.
Ont i halsen.
Feber.
Jag låg i två dagar.
Sen vaknar Minstingen 4.38 och toppar det med att dom ringer från dagis och talar om att han har 38.5 graders feber.

Jag är trött.
Trött i kroppen.
Trött i huvudet.

Jag har bestämt mig för att springa för min egen skull.
För att jag vill det och för att jag tycker att det är roligt.
Just nu känner jag att kroppen inte vill och att det bara tar emot.
Jag tycker ju i grund och botten att det är underbart att springa och känner jag att kroppen inte vill då är det bara för mig att lyssna.

Jag vill inte känna någon press.
Känna att jag måste springa för att jag ska springa Tjejrusen den 20 maj, eller för att jag har ett träningsprogram som jag måste följa slaviskt, eller för att jag måste klara Tjejmilen på bättre tid än föra året.

Då vilar jag hellre ett par dagar till.
Att vila sig i form är också ett sätt att komma i form.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Lite dåligt samvete.

Publicerat i Reflektioner

Solen skiner från en klarblå himmel.
Den har gjord det hela helgen.

Igår förmiddag när jag och Bebis låg och vältrade oss i soffan fick jag en släng av dåligt samvete för att vi inte var ute.
Så klart.

Så tänkte jag en varv till.

Det första jag konstaterade var:
Det går inte att gå på vägarna med vagn eftersom det är alldeles moddigt.
Det går inte att gå på vägarna med pulka eftersom det är alldeles moddigt.
Det går knappt att ta sig från trappen till bilen eftersom hela gårdsplanen består av blankis.

Det andra jag konstaterade var:
Bebis är inte ens två år.
Hans liv har förändrats radikalt den senaste tiden eftersom han har börjat på dagis.
Han är ifrån sin familj fyra timmar varje dag.
Han leker, busar, stojar, äter, sover och är med andra människor fem dagar i veckan.
Han lär sig massor med saker.
Han utvecklas otroligt mycket.
Precis som vi vuxna som är på jobbet och blir överösta av intryck och relationer så blir han det också.
Han behöver också vila.
Han lider inte av att inte vara ute en stund på förmiddagen.

Han behöver vara tillsammans med oss.
Han behöver utöva sin nya hobby.
Han behöver närhet, gemenskap och kärlek.

Jag fortsatte glatt vältra mig i soffan och bestämde mig direkt för att sluta ha dåligt samvete.

Vad skönt det var.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Det var väl själva fan …..

Publicerat i Vardagligt

För en stund sedan så kände jag, för första gången på länge, att det skulle vara skönt att vila en stund samtidigt som Bebisen så jag la mig på soffan.
I samma ögonblick som jag känner att sömnen kommer krypande så ringer morsan, Bebisen vaknar och bajsar och den dunderförkylda Ungen som är hemma från skolan börjar rassla omkring på övervåningen.

Det var väl själva fan……………..

.
************************************************************************************************************************************
Läs också vad andra bloggare skriver om , , , , ,