Morgonrutiner

Publicerat i Eva, Minsting

Det är vanligtvis jag och Minsting som går upp tillsammans.
Det har varit lite si och så med morgnarna den sista tiden.
Ena dagen har han tyckt att det var morgon klockan 03.17 och den andra dagen, som idag, har vi sovit till 06.29
Lite olika med andra ord.

Även om tiderna varierar så är morgonrutinerna de samma.
Samma lika.
Morgon efter morgon.

Macka och mjölk till Minsting.
Eld i spisen.
Kaffe till mamman.
Fåret Shaun till Minsting.

Och det mysigaste av allt.

Morgonrutin

Det här med rutiner

Publicerat i Bloggen, Eva

Det här med rutiner är ju väldigt bra.
Helt fantastiskt är det.
Med små barn så är det dessutom ett måste.
Inrutat ska det vara.
Lika samma som det alltid har varit.
Tryggt.

Så finns det en sak som slår omkull alla rutiner.
De mest inarbetade vanorna blir pulvriserade till ingenting.
På en mikrosekund.
Av sjukdom.

Just nu ser våra kvällsrutiner inte alls ut som de tidigare har gjort.
Därav det något spartanska bloggandet.
Antalet minuter att lägga på bloggning har reducerats till, i det närmaste, noll de senaste dagarna.

Jag har tänkt att jag ska göra den där 30-dagars utmaningen som cirkulerar just nu.
Jag vill göra den och jag är riktigt sugen på att göra den.
För att få lite nya vinklingar.
Gå lite djupare igen.

Jag ska göra den.
Bara inte just nu.

Första dagen

Publicerat i Eva

Första arbetsdagen efter semestern är avklarad.
Det har gått bra.
Eller, jag tror i alla fall att det har gått bra.

Jag hade en tunika och ett par skor på mig.
Det gick finemang att lämna på dagis.
Jag hittade till busshållplatsen och busskortet är påfyllt med en ny månads resor.

Allt gick som det skulle och jag är helt slut.
Trött i huvudet.
Kroppen protesterar men jag borde ge mig ut på den där löpturen som inte blev av igår.

Idag om någon gång behöver jag den.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Slut som artist.

Publicerat i Bebisen

Det är drygt att vara på dagis.
Efter att ha varit hemma med familjen och möjligtvis varit på Kyrkis så frestar det på med dagis.

Nya människor.
Nya leksaker.
Nya vanor.
Ny mat.
Nya rum.
Nya rutiner.
Nya sovtider.

Så många förändringar och nya intryck på så kort tid.

Idag var han en slagen hjälte redan när jag kom hem från jobbet.
Inte var det mycket som var bra inte.
Det krävdes mycket distraktion för att gröten skulle slinka ner.

När jag hade honom i famnen, kramade honom och viskade godnatt i hans öra så tittade han plötsligt på mig, log och sträckte sig mot sängen.

Klockan 18:29 låg han i sängen.
Jag tror att han sov klockan 18:30

Helt slut som artist.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Rutiner.

Publicerat i Bebisen, Vardagligt

Rutiner är ju himla bra.
Det är fantastiskt när man har barn.
Små barn är ju, som alla som har eller har haft små barn vet, väldigt förtjusta i rutiner.
Eller i alla fall i behov av rutiner.
Det ska helst vara samma lika hela tiden.
Samma mat, samma bok, samma leksaker, samma film………….samma samma samma samma.
Rutiner underlättar i stort sett allting i samvaron med små barn.
Det underlättar att somna, att äta, att klä på sig.
Det underlättar att göra det mesta faktiskt.

Det är ju dessutom först när man har rutiner som det går att bryta dom.
(Ett gammalt djungelordspråk från norra Rättvik)

Men det finns en sak som kan sätta krokben för de mest inarbetade rutiner.
Speciellt runt de rutiner som är kopplade till mat.
Fasta mattider.
Inga leksaker på matbordet.
Inget småätande.
Inga böcker på matbordet.

Det är sjukdom.

Människor som har feber och är snuviga tappar matlusten.
Det är inte något märkligt med det.
Det räcker med att jag går till mig själv så vet jag att det är så.
Barn är människor och följaktligen gäller detta även barn.
Men det är lite speciellt med barn som inte äter.
Det kan ju gärna framkalla lite oro.
Oro för ett barn som inte äter gör att man gärna tar till lite ”extra” saker för att få barnet att äta.
Alltså försvinner de vanliga rutinerna all världens väg.

Vill barnet att man ska sitta under köksbordet och kackla som en höna för att det ska äta så sitter man under bordet och kacklar som en höna.

Vill barnet att man ska hoppa så frågar man inte varför utan man frågar hur högt.

Så typ.

HEPP!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Äntligen.

Publicerat i Familjen

För exakt år sedan tänkte jag likadant som jag gör nu.
För exakt ett år sedan skrev jag det som jag hade tänkt skriva ikväll.
Det är redan skrivet men det tål att upprepas.

Det är kvällen före skolstart.
Äntligen är det dags.

Äntligen är vardagen tillbaka igen.
Äntligen är fasta tider tillbaka igen.
Äntligen är rutiner och vanor tillbaka igen.
Äntligen vet vi vilken tid Tonåringen försvinner på morgonen och när han kommer tillbaka på eftermiddagen.
Äntligen vet vi vilken tid vi ska äta middag.
Äntligen vet vi vilken tid vi ska gå och lägga oss.

Äntligen är det snart höst.
Äntligen är det svalare i sovrummet på kvällen.
Äntligen börjar det bli mörkare på kvällarna.
Äntligen är det snart legitimt att tända alla stearinljus igen.

*************************************************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Redo.

Publicerat i Vardagligt

Snart är det dags.
Första arbetsdagen efter semestern.
Allt ska bli “som vanligt” igen.
Rutiner.

Jag har gjort osemestriga saker.
Jag har duschat på morgonen.
Jag har sminkat mig.
Jag har satt på mig strumpor.
Jag har skyndat en smula för att hinna bli klar med allting.

Snart är det dags.
Första arbetsdagen efter semestern.

Jag känner mig redo.


*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Morgonstund har guld i mund …..

Publicerat i Föräldraskap, Vardagligt

Alla som har haft en bebis vet att det här med rutiner kan vara lite ”luddigt” i början.
Det är väl snarare så att de mer är ickeexisterande.

Någonting är ungefär likadant i ett par dagar och jag hinner tänka ”men vad bra, det här är nog en rutin” bara för att allting ska förändras totalt dagen därpå.
Så blir det där som var en total förändring bestående för ett par, tre dagar och jag hinner tänka ”men vad bra, det här är nog en rutin” bara för att allting ska förändras totalt dagen därpå.

Och så fortsätter det gång efter gång.

Den senaste ihållande bebistrenden hos oss är att Bebisen vaknar och vill ha mat kl 00.05, 04.00 och klockan 06.15 då han för övrigt känner sig sprudlande pigg, är på ett charmerade humör och markerar tydligt att han tycker att det är dags att gå upp.

Det här betyder att idag när klockan var 08.10 hade jag druckit kaffe, bäddat sängarna, fixat håret, lagt en måndagsmakeup, matat Bebisen igen, kokat gröt, brett två mackor och precis lagt ner Bebisen, som nu tyckte att det var hög tid att somna om, att sova i vagnen.

Visst betyder det att jag får en hel del gjort, att jag dessutom får en stund för mig själv och visst blir dagarna väldigt långa men jag tycker nog ändå att 06.15 är onödigt tidigt och jag sätter mitt hopp till att det väldigt snart kommer nya rutiner igen.