Om när dagens bild blev till

Publicerat i Fotografering, Fotosöndag

Jag hade inga som helst idéer som jag tyckte dög till dagens Fotosöndag.
Kanske ställer jag lite för höga krav på mig själv.
Inte när det gäller själva bilden.
Eftersom jag är total nybörjare så vet jag ju att jag har massor att lära både i teknik, komposition och genomförande.
Kraven ställer jag nog på mig själv vad det gäller tolkningen av temat.
Jag vill ju gärna att det ska vara en extra knorr.
Inte en snygg bild på tre stycken av vad som helst.
Utan tre på ett dubbeltydigt sätt.
Lite finurligt så där.

Inte så mycket som en antydan till knorr på temat tre hade kommit till mig under veckan och jag hade lagt ner tanken på att publicera någon bild den här veckan.
Så tittade jag på klockan och konstaterade att den var 14.50
Tio i TRE.
En klocka.
Som visar tiden.
En bild.
Som visar tiden OCH siffran tre.
Det räcker som knorr.
Inspirationen kom.

Jag visste att om en liten stund skulle vi få besök av en kompis och hennes dotter.
Jag visste att när de hade gått skulle Minsting vara sur, trött, grinig och hungrig.
Jag visste att i kväll när han hade somnat skulle jag inte kunna dra nytta av dagsljuset som strömmade in genom fönstret.
Det var NU bilden skulle tas.

Ner med klockan från väggen.
Fram med kameran.
Ställa om visarna på klockan.
Eftersom jag mer och mer går över till manuell inställning på kameran så blev det lite pillande.
Upp med kameran på bordet.
Ungefär här upptäckte Minsting att det var någonting på gång och kom skuttande.
Jag tog en bild och upptäckte, som vanligt, att jag var för kort för att perspektivet skulle bli det rätta.
Fram med pallen.
Medan jag ställde fram pallen tog Minsting klockan från köksbordet och sprang iväg med den till vardagsrummet.
Jaga efter Minsting.
Ner med klockan på bordet igen samtidigt som jag försökte hålla balansen på pallen medan Minsting drog mig i kjolen.
I kameraögat konstaterade jag att Minsting stod VÄLDIGT nära klockan eftersom hans fingrar kom med på en bild.
Titta på bilderna jag tagit och konstatera att perspektivet var ok men vinkeln tråkig.
Hojta åt Minsting som började snurra på klockan.
Titta i kameraögat och konstatera att både perspektiv och vinkel helt plötsligt var helt ok.
Däremot var dagsljuset inte till så stor hjälp som jag hade hoppats och bilden var mörk, grå och rätt tråkig i original.

Jag beskar bilden i nederkant och fixade lite med ljuset.
Bilden publicerades i Fotosöndags grupp på Flickr och jag skrev ihop ett kort inlägg här på bloggen.
När jag tryckte på publiceraknappen hörde jag stegen på bron och kompisen med dotter steg innanför dörren.

Från idé till färdigt inlägg på bloggen tog det lite drygt en timme.