Det känns bra.

Publicerat i Löpning

Det känns bra.
Jag springer på.
Jag njuter av att jag springer fortfarande.
Tidigare år har jag haft uppehåll under vintern och börjat igen på våren.
Nu springer jag fortfarande och jag har redan börjat springa utomhus igen.
Det är njutning på hög nivå.

I var det underbart löpväder.
Solsken, lite kyligt i luften och så gott som vindstilla.
Långa löpartights, långärmad tröja, löparjacka, tunna vantar och mössa.
Upplagt för njutning.
Jag hade bestämt mig för att springa en mil och jag hade bestämt mig för att ta det lugnt.
Jag ville att det skulle vara 100% njutning.
Jag tog det lugnt och jag njöt.
Jag sprang den där milen och det blev faktiskt 67 minuters njutning.
Det var inte plågsamt en enda gång.
Inte ens i uppförsbacken på slutet.

Den första milen utomhus för säsongen och det blev utomhus PB.
1:03:46
Det känns bra och allting runt löpningen känns roligt just nu.

För att jag inte känner några krav

Publicerat i Reflektioner

När jag stod och strök julgardinerna inför 1 advent så skrev jag en uppdatering på Facebook.
Jag skrev någonting om att jag stod och strök, plockade fram adventsprylarna och bara njöt av att vara hemma tillsammans med min familj.
En sådan där otroligt vanlig och vardaglig uppdatering för att komma från mig.

Efter en stund kom det en kommentar.
En kommentar som var fin.
En bekant skrev att hon var nästan lite avundsjuk på mig och oss eftersom vi alltid verkar njuta så av att göra vanliga vardagliga saker.

Jag har funderat väldigt mycket på just det där.
Hur kan det komma sig att jag njuter så av vardagliga saker.
Av att bara vara hemma, stryka gardiner, fixa med veden, dammsuga, plocka fram eller plocka undan adventsprylarna, skotta lite snö och mata katten.

För det första så handlar det naturligtvis om den där gamla vanliga tacksamheten.
Tacksamheten över att vi, jag och Min Älskade, har hittat varandra, att vi har en familj, att vi har ett hem och att vi har ett liv tillsammans.
Men jag tror också att det handlar om att vi inte ställer några krav.

Vi har inga krav på födelsedagspresenter, inte på att det ska vara nystädat, inte att maten ska stå på borden varje dag en viss tid.
Jag menar, vi har inte ens några krav på att julen ska firas.
Om jag stryker julgardiner och plockar fram adventsprylarna så är det för att jag vill göra det, inte för att jag känner att jag måste och inte för att jag känner att Min Älskade förväntar sig att jag ska göra det.
Vi förväntar oss inte att saker och ting ska vara på ett speciellt sätt eller att någon utav oss ska göra någonting på ett speciellt sätt eller vid en speciell tidpunkt.
Vi känner oss nöjda med det liv vi lever tillsammans men vi tar inte på något sätt varandra för givet.

Så det tror jag är svaret på frågan.
Frågan om hur jag kan njuta så av att göra vanliga vardagliga saker.

Lite löparsnack, eller snarare olöparsnack

Publicerat i Löpning, Semester

Det är knappt två månader kvar till Tjejmilen.
Anmälan är gjord, betald och klar.
Nu ska jag bara komma igång att springa igen.

Min Älskade säger att jag fortfarande hostar på nätterna.
Dessutom är det underbart varmt och härligt just nu.
När det är så här underbart ute så blir jag inte hungrig och blir jag hungrig så blir jag hungrig på fruktsallad och kylskåpskall yoghurt.
Det räcker med en liten portion så står jag mig nästan hela dan.
Jag kan liksom inte förmå mig att fixa och dona ordentligt med mat under en hel dag för att få kraft nog att ge mig iväg på en löptur.

Underbar värme, fruktsallad och vatten är i alla fall ingenting som jag klarar att sätta några personliga löparrekord på.

Så jag fortsätter med det jag gör nu utan att jaga upp mig alltför mycket.
Jag fortsätter med att semestra, äta fruktsallad, bada och njuta av sommaren.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Ensam hemma.

Publicerat i Eva

Min Älskade är på gig.
Tonåringen är med som crew.
Bebis var nöjd med dagen, sträckte sig mot sängen och har varit knäpptyst i lite drygt en halvtimme.

Jag fixar och donar lite.
Konstaterar att jag nog är frälst Google Chrome användare, jag tvättar lite, torkar av, bränner en ljudbok, plockar undan leksaker,  myser och funderar på att tända några ljus innan jag steker en bit kalventrecote som är kvar från bajs- och kräkspåsken 2010.

Jag njuter helt enkelt av att vara ensam hemma.
Det var längesedan jag var det.

Läs även andra bloggares åsikter om ,