Himlen var nära

Publicerat i Eva


Den senaste tiden har jag ätit LCHF och jag tycker att det har funkat jättebra.
Sedan jag bestämde mig för att äta lite fruktsallad tillsammans med turkisk yoghurt och vispad grädde till frukost så har det fungerat väldigt bra.
Mycket bättre än förra gången jag testade.
Knäckebrödet och kakorna till fredagsfikat har inte lockat det minsta och som lök på laxen känner jag att jag har minskat en aning i omfång.
När jeansen som för några månader sedan var så trånga att jag inte använde dom numer är de jeans jag tar på mig när jag ska ha några som är riktigt bekväma då känns det roligt.

Men den här veckan har jag fuskat.
Som jag har fuskat.

I måndags när jag skulle äta lunch tillsammans med en vän insåg jag plötsligt att om jag inte fick sushi så skulle jag dö.
Jag fick sushi.
Tanken att jag skulle fota tallriken fladdrade förbi medan vi satt och väntade men i samma ögonblick som sushin kom på bordet försvann tanken.
Jag kastade i min mina nio bitar och hade kunnat äta ett par till.
Himmel vad gott det var.

Igår var jag tillbaka på samma sushirestaurang men med en kollega.
Tanken att jag skulle fota hinna fota tallriken den här gången fladdrade förbi medan vi satt och väntade men i samma ögonblick som sushin kom på bordet försvann tanken.
Himmel och plättar vad gott det var den andra gången också.

Jag måste ha haft ett uppdämt behov av sushi, eller möjligtvis av fisk, för jag har varit riktigt nära himlen två hela gånger den här veckan.

Om att konferera sig

Publicerat i Eva, LCHF

Morgonfikat precis när vi hade kommit var inga som helst problem.
Jag tog ost- och skinkskivor på ett fat och hittade till och med en liten tetra med kaffegrädde till kaffet.

Lunchen gick någorlunda.
Jag tog av fisken trots att den var panerad bara för att jag tycker att det är så gott med fisk.
Ingen potatis men en rejäl klick av currydressingen som inte såg jättefet ut, men ändå.
Jag fick lov att offra mig på lite cous-cous eftersom fetaosten som jag var så sugen på låg blandad med den.
Lite gröna oliver och några salladsblad toppade lunchtallriken och jag kände mig nöjd.
Jag kände mig rätt LCHF.

Det var på eftermiddagsfikat det spårade ur.
Rejält!
Det serverades nämligen någon form av dessertbuffé.
Med smakkombinationerna choklad – apelsin.
Ja men vad FAN!

Underbara små bitar chokladkaka, härligt mörk och krämig chokladmousse, pyttiga bitar med någonting som måste ha varit en apelsinkaka och små fyllda chokladpraliner.

Som tröst tog jag en stor klick vispad grädde för att kompensera allt socker.
Smart Eva.

Konferensen?
Jo den var helt ok.
Lyssna, prata, prata, prata, lyssna, diskutera, lyssna, lyssna, ruska på huvudet, prata, prata, prata, fnissa, lyssna, prata och lyssna.
Som konferenser är mest med andra ord.

Ja, jag ångrar att jag inte tog med min nya vita älskling.
Jag skulle inte ha haft någon som helst användning för henne.
Men hon hade kunnat stå på bordet bland alla andra och sett snyggast ut.
Precis som jag gjorde.
(Trots att jag inte stod på bordet)

HEPP!

Vilken lyxfrukost

Publicerat i LCHF

Jag kryper till korset.
Lägger mig platt och erkänner direkt.
Det funkade inte så himla bra.
Det gjorde ju faktiskt inte det.

Inte så att jag har gått upp i vikt.
Inte heller för att jag inte kan och vet.
Och inte för att det inte smakar bra.

Men för att det blir så himla bökigt.
Det funkade liksom inte att alla i familjen skulle äta olika mat.
Tonåringen det ena, Minsting som är allergisk det andra, jag det tredje och Min Älskade det fjärde.
Att köpa olika mat till fyra personer när vi var och handlade är inte bara opraktiskt, det är rätt dyrt också.

Eftersom jag är den av oss fyra som lättast kan ändra mina vanor så har jag ändrat mig.
Det är ju faktiskt en kvinnlig rättighet.
Att ändra sig från den ena sekunden till den andra alltså.
Så jag ändrade mig och började äta LCHF igen.
LCHF men med lite fruktundantag till frukost.

1 dl fruktsallad tillsammans med en stor klick turkisk yoghurt, en stor klick vispad grädde och lite kanel står jag mig väldigt länge på.

Det känns som en riktigt lyxig frukost dessutom.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Jag har gjort det förut

Publicerat i LCHF, Vikten

Så här är det.
Min Älskade äter LCHF kost och har gjort det i snart ett och ett halvt år.
Han mår fantastiskt bra av det och har rasat i vikt.
Verkligen rasat i vikt.

Jag har också testat.
Visst mår jag ok av det men jag kände ingen avsevärd förbättring av mitt mående och jag rasade inte i vikt.
Så det har blivit lite si och så med maten för min del.
Varken hackat eller malet.
En del pasta, lite ris, en hel del ägg, grädde, smörgåsar och smör.
Jag har dessutom längtat efter ”vanlig frukost” med yoghurt, grovt bröd med keso och paprika på och jag har längtat efter frukt.

Nu känner jag att jag behöver bli av med några kilon.
Inte många men fem-sex kilon känner jag att jag kan undvara.
Det handlar om att jag själv inte mår riktigt bra som det är nu eftersom jag känner att jag bär på lite för mycket.

För nio år sedan gick jag ner 15kg och det var det lättaste jag har gjort någon gång.
Jag gjorde det med Viktväktarnas hjälp och jag gjorde det utan att träna.
Så nu har jag bestämt mig för att använda mig av det jag lärde mig då.
Jag ska inte räkna points och hålla på utan jag ska använda mig av det jag lärde mig då.
Återanvända lite gammal kunskap.

Matlådor är förberedda.
Frukost- och fruktsalladsingredienser inhandlade och inspirationen  är på topp.

Imorgon bitti är det invägning.
Jag har gjort det förut och nu ska jag göra det igen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Ett nytt försök.

Publicerat i LCHF

För drygt ett år sedan bestämde jag mig för att äta LCHF.
Det gick otroligt bra.
Absolut.
Jag minskade i vikt.
Jag sprang som jag aldrig har sprungit i mitt liv.
Och visst mådde jag bra.
Jag tyckte i och för sig inte att jag mådde bättre än vad jag gjorde tidigare men jag mådde bra.

Sakta men säkert och pö om pö gjorde jag undantag.
En macka på jobbet.
Två mackor på jobbet.
Tre mackor på jobbet.
Lite pasta till middagen.
Mer pasta till middagen.
Lite ris till middagen.
Mer ris till middagen.
Ugnsrostad potatis.
Mjukt bröd till frukosten.

Så har det fortsatt hela hösten och vintern.

Nu börjar jeansen strama en aning.
Säkert är det i kombination med att jag inte har kunnat träna och röra på mig som jag vill på grund av att jag har haft ont i foten.
Men ändå.

Nu är det dags att göra ett nytt försök.
Sedan i lördags har jag ätit strikt LCHF igen.
Hela måndagen och tisdagen utan en macka på jobbet och det är nog ändå mackorna på jobbet som är det svåraste att motstå för mig.
Men eftersom det antagligen är Bregottet på mackan som jag tycker är det godaste så har jag tagit en stor klick Bregott i maten istället.

Det lilla undantaget som jag har lovat mig själv är frukt i rimliga mängder om och när jag blir sugen på frukt.

Jag har inte vägt mig och jag har inte mätt mig den här gången och kanske är det inbillning men jag tyckte att jeansen kändes aningen mindre strama idag.
Man tappar ju lite vätska i början men vad det än är som släpper från kroppen och gör att jeansen känns bekvämare så är det helt OK för mig.

Här kan du läsa om Lågkolhydratskost / LCHF för nybörjare.
Här hittar du ett kostprogram för LCHF.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Lite fränt är det allt.

Publicerat i LCHF

Enligt Kostdoktorn äter Björn Ferry LCHF-liknande kost.
Det är rätt coolt tycker jag.

Själv upplevde jag inte den revolutionerande förbättringen i allmäntillståndet när jag började äta LCHF men jag vet ju många som berättar om ett enormt välmående.
Min Älskade och Ninja Ister är bara några få av dem.

Däremot vet jag att det går alldeles fantastiskt bra att träna och prestera på LCHF-kost.
Även om jag inte är någon elitidrottskvinna så tränade jag inför och genomförde Tjejmilen utan kolhydrater och det gick alldeles utmärkt.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Gammal grädde.

Publicerat i LCHF, Vardagligt

Sist det storhandlades i det här hushållet så köptes det rätt mycket grädde.
I dessa LCHF tider går det går åt rätt mycket grädde.
I morse upptäckte jag en oöppnad förpackning grädde med datum som precis hade gått ut.
Även om det går åt mycket grädde nu för tiden så är det inte det lättaste att göra av med fem deciliter grädde i en svinblink.

Om man inte gör en till sats med chokladglass vill säga.
Då går det alldeles utmärkt.
Lätt och fort.

Ingen grädde till spillo här inte.
Till familjemedlemmarnas stora förtjusning.


*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Matblogg.

Publicerat i LCHF

Till min stora förtjusning så äter Tonåringen fisk och skaldjur.
Han försöker protestera litegrann när det serveras vit fisk men när det väl kommer till kritan så äter han med god aptit.
När jag hittar blåmusslor så köper jag alltid två nät eftersom han tycker att det är lika gott som jag gör.
Lax äter han med glädje.

På en förpackning grädde hittade jag ett recept på thaiinspirerad lax som jag bestämde mig för att prova igår.

  • 4 skivor ben- och skinnfri lax
  • saften av en halv lime (jag tog citron istället eftersom jag hade det hemma)
  • 1 tsk torkad ingefära
  • 1 tsk brun farin (men just den ingrediensen skippade jag)
  • salt
  • vitpeppar
  • 2 klyftor vitlök (jag tog mer, absolut mer än två klyftor)
  • 2 dl vispgrädde

Sätt ugnen på 225 grader.
Lägg laxbitarna i en smord ugnsfast form.
Häll över limesaften.
Krydda, strö den hackade vitlöken över fisken, häll över grädden och ställ in i ugnen i 15 minuter.

Jag åt färsk broccoli som jag förvällt väldigt lätt till och Tonåringen fick ris.
Vilken succé!

Det blev verkligen jättegott.
Jag är en stor fantast av thailändsk mat i allmänhet och ingefärssmakande sådan i synnerhet och det här var verkligen gott.

Vi åt under tystnad och när vi ätit klart konstaterade Tonåringen att det var synd att jag bara fanns varsin bit lax.
Det är ett riktigt gott betyg för att komma från en tonåring.


*******************************************************

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,