Många bilder blir det

Publicerat i Familjen

Jag ligger lite efter i min 365 utmaning och försöker komma i kapp.
I alla fall en liten smula.
Därav känslan att jag pepprar er med bilder just nu.
En biltur med Minsting till närmaste by för att hämta ut ett paket blev till en kort fotopromenad som gav sex bilder till utmaningen.
Det är bra resultat.

Jag har liksom inte så mycket att berätta med ord mer än att vi har det bra.
Det är fortfarande så att vi tycker att allting är bättre här.
Jag älskar mina nya löpvägar.
Min Älskade älskar sin studio och närheten till sina vänner.
Älsklingskusinen har varit här igen.
Vi ska på kräftskiva på lördag.
Minsting är lycklig när vi är lyckliga.
Tonåringen är mer harmonisk än han någonsin har varit och verkar nöjd med sitt val av gymnasieutbildning.
Jag funderar på om det inte är dags för mig att köpa nya naglar.
Jag tror att vi alla njuter av närheten till ett större samhälle och av att det inom en timme finns möjlighet att vara i en riktigt stor stad.

Men framför allt så längtar jag efter att få börja jobba.

Nobels Fredspris.

Publicerat i Familjen

Nu behöver ni inte vänta och undra längre.
Jag kan härmed tala om hur det ligger till.
Spänningen kommer att utebli framåt hösten.

Jag, Eva Holm, är inte bara nominerad till Nobels Fredspris.
Jag är inte bara favorittippad till att vara den som får 2009.
Jag, Eva Holm, står redan klar som vinnare.
Det är JAG som kommer att tilldelas Nobels Fredspris 2009.
Den Norska Nobelkommittén har redan bestämt sig.
Japp, så är det.

Vaddå?
Hur det kan komma sig?
Ni undrar hur det kan vara så.
Ni vill veta hur jag kan vara så säker på det.

Så här ligger det till:
Vi har en Bebis i den här familjen.
Vi har haft en Bebis i den här familjen i lite drygt ett år nu.
För er som inte har någon erfarenhet av bebisar kan jag informera om att det är lätt hänt att sovvanorna förändras en aning med en bebis i familjen.
I den här familjen har sovvanorna förändrats radikalt eftersom vår Bebis är väldigt morgonpigg.
Vi har alla påverkats av våra förändrade och något rubbade sovvanor.
Den som har påverkats mest och negativt är Mannen Min Älskade.

Till slut for han riktigt illa av sömnbristen.
Han muttrade.
Han suckade.
Han gnällde. (men bara en liten smula)
Han hängde med axlarna.
Han hängde med mungiporna.
Han muttrade lite till.
Han suckade jättesuckar.

En natt när tre tänder var på väg samtidigt och Bebis vaknade med 35 minuters mellanrum hela natten fick jag nog.
Jag körde helt enkelt ut honom från sovrummet.
Eftersom jag inte kan se att det fyller någon som helst funktion att vi båda sover dåligt och eftersom jag klarar sömnbristen mycket mycket bättre så var det så det fick bli.
Ut med karln till “drängkammaren”.

Nu har han sovit där i lite drygt en vecka och vad har jag fått för det förutom Nobels Fredspris undrar ni.
Jag har fått en make som

  • kommer in i köket med ett leende på läpparna varje morgon
  • skrattar och visslar hela dagarna
  • spelar gitarr och sjunger
  • nästan tar hoppsasteg över gräsmattan
  • sprudlar av idéer
  • har en ängels tålamod
  • har plockat i ordning på verandan
  • har städat och plockat i ordning på hela nedre botten
  • njuter av att umgås med delar av sin släkt ett helt dygn
  • bombarderar mig med kärleksfulla sms när han är på jobbet
  • fnissar

Jag måste erkänna att jag nog tycker att det är en av mina absolut bästa idéer.
På väldigt länge.
Nästan någonsin.

*************************************************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,