Uppgraderingen är gjord.
Allting fungerade plötsligt som det skulle och det ser ut som det har gått finemang.
Nu är det bara lite filefix och kollijox kvar.

Läs även andra bloggares åsikter om bloggen, uppgradering

Jag provade precis att uppgradera bloggen automatiskt.
Det gick så där.
Eller snarare gick det inte alls.
Korkad sak att göra klockan 21.13
Jag orkar inte fixa till allting nu så det får se ut som det gör till imorgon.
Ingen fara på taket alltså, bara en trött och lite klantig bloggägarinna.

Godnatt och sov sött.

- Bloggat från min iPhone -

Jag har så många inlägg på gång.
En del som jag vill skriva om.
De ligger och gror och vill ut genom fingrarna.

Det är bara ett litet problem.

Tiden räcker liksom plötsligt inte till.

Det är kaffe som ska drickas, jobb som ska jobbas, en Make det ska hånglas på, en Tonåring som det ska beställas telefon till, en Minsting som det ska busas med, gräsmattor ska klippas och löparskor som ska användas.

Men snart så.

Vilken dag som helst så kommer det.

Läs även andra bloggares åsikter om bloggen, inlägg, postningar, vardag

Jag har gjort någonting som jag aldrig tidigare har gjort i mitt liv.
Ikväll har jag gjort det.
Jag har importerat inläggen från min första WordPressblogg hit till den här.
Det gick hur bra som helst.
Vad jag kan se har jag fått med mig allt utom halva december 2008, januari 2009 och det lilla som var skrivet i februari 2009.
Jag försökte flera gånger med samma resultat och då bestämde jag mig för att inte lägga ner mer energi på det.
Alla kommentarer är till och med överflyttade.
Det ser inte ut som om dom är där men när jag går in på gamla inlägg så finns dom där så snygg och prydligt.

Så importerat en blogg har jag alltså gjort för första gången i mitt liv.
Sen har jag gjort en sak till för första gången.
Jag raderade nämligen bloggen när jag hade importerat klart.

Jag kunde se att det fortfarande hamnade läsare där som sökte på Evas Svammel och eftersom jag tycker att det är bättre att alla hamnar här direkt så tog jag helt sonika bort den.

Schipp Shopp!
(Okay, jag erkänner……..jag hade lite hjärtklappning)

Läs även andra bloggares åsikter om bloggen, WordPress, hjärtklappning

Alltså.
Liksom.

Så himla mycket bloggande blir det ju inte just nu.
Det är så otroligt mycket liv som ska levas.

Det är extra mycket gräsmatta som ska springas på, extra många stenar som ska plockas upp och vattnas, extra mycket sol som ska njutas av och extra mycket veranda som det ska sittas på.
Det är precis som om livet som ska levas ökar i takt med sommaren, värmen, solen och semestern.
Och med älskade favoritsysterdottern.

Jag bara älskar henne.

Läs även andra bloggares åsikter om bloggen, sommar, semester, Sanna

Då var det dags igen.
Nytt plugin för att publicera inlägg på Facebook.
Tanken är att eventuella kommentarer på FB ska synkas med kommentarerna på bloggen.
Spännande om det funkar.

Jag har en egen domän.
På den har jag en blogg.
Eftersom jag har det så vill jag ha läsare till min blogg.
Så klart.
Jag skriver ju inte bara för mig själv utan jag skriver ju även för er som läser.

Så för att meddela min omvärld att jag har skrivit en ny postning så brukade jag tidigare kopiera länken till postningen och lägga ut den på Facebook.
Med tiden märkte jag att jag oftare och oftare glömde bort det.
Glömde jag inte bort det så tyckte jag att det var lite bökigt.
In i inlägget, kopiera länken, in i Facebook, skriva en rad, klistra in länken och publicera.

Likadant har jag gjort nu när jag har börjat Twittra.
Jag har kopierat länken till postningen och klistrat in och gjort en tweet av det för att uppmärksamma de som har mig i sitt flöde om att det finns nytt att läsa.
Det är ju också lite bökigt.
In i inlägget, kopiera länken, in på Twitter, skriva en rad, klistra in länken och publicera.
Dessutom fungerade det inte när jag publicerade inlägg från iPhone.

Hm.
Så klart vore det ju fiffigt om det här skötte sig automatiskt.
Efter lite sökande hittade jag två plugin som gjorde det hela automatiskt.

Så här är mitt tips till dig som har en WP blogg på egen domän.

För att publicera automatiskt på Facebook använder jag pluginet Wordbook.
För att publicera automatiskt på Twitter använder jag pluginet WP to Twitter.

Bara att ladda hem, packa upp, installer i pluginkatalogen, fixa inställningarna i tillägget och sen tuta och köra.

Lätt plätt var det.

Läs även andra bloggares åsikter om bloggen, Twitter, Facebook, posningar, automatiskt

Den här veckan är ”Första gången” veckans bloggtema hos Mymlan.
Även den här veckan blir jag inspirerad av Mymland bloggtema men tar mig friheten att avvika en smula eftersom hon uppmanar oss att skriva utifrån oss själva.

Kanske beror det på att jag är tretton år äldre när jag blir mamma den andra gången.
Kanske beror det på att jag är tillfreds med mig själv och med hela mitt liv på ett helt annat sätt än vad jag var för tretton år sedan.
Jag tycker i alla fall att jag har tagit mig tid på ett annat sätt den här gången.
Jag har tagit mig tid att reflektera.
Över det lilla.
Det lilla som ofta är så stort.

Den här gången tänker jag ofta på just första gången.
Många gånger när jag tänker på det blir det så stort att den svindlar.
Tanken växer och gör att det kittlar i magen.

Jag bar ut Bebis i det ljumma sommarregnet för att han skulle få känna och se regn för första gången.
Första gången.

Första gången som han åt potatis.
Första gången i sitt liv som han såg den vita snön.
Första gången i livet som han reste sig upp själv.
Första gången som han åkte vagn.
Första gången som han skrattade.
Tänk er själva.
Tänk att skratta sitt allra första skratt.
Livets allra första skratt.
Så otroligt vackert det blir.

Så många snöflingor, vagnturer och skratt som han sett, gjort och avfyrat efter det.
Men tänk den där allra första gången.

Att göra precis allting för allra första gången.
Visst svindlar det en aning?

Läs även andra bloggares åsikter om bloggtema, bloggen, Mymlan, första gången

För eventuellt nytillkomna läsare, och er andra, hade jag tänkt berätta om hur det började.
Hur det kommer sig att jag är här.
På bloggen alltså.

Jag började blogga redan 2005.
Det känns som länge sedan.
Det känns som en evighet sedan.
Mitt allra förstaste lilla inlägg var lite trevande.
Eller mycket trevande.
Jag bestämde mig i alla fall för att fortsätta.
Att fortsätta blogga men framförallt för att fortsätta skriva.
Jag skrev för mig själv.
För det mesta var jag rätt ensam på min första blogg.
Det var några få som hade hittat mig och som lämnade kommentarer efter sig.
Bland de få fanns Mian som peppade mig med löpningen och Tonårsmorsa, som också hade sin första blogg på MSN Space.

När Fatou bestämde sig för att flytta sin blogg till Aftonbladets bloggportal och ständigt berättade vad bra hon trivdes där så bestämde jag mig också för att flytta.
Det var, som sagt, rätt ödsligt på Space och tanken på att få lite fler läsare och möjligtvis lite fler kommentarer lockade.
Sagt och gjort.
Jag bytte portal och skapade Evas krypin i cyberspace.

Jag trivdes jättebra på AB-bloggen.
Jag tilltalades av det snabba tempot.
Jag gillade det faktum att besöksstatistiken faktiskt ökade en liten aning och att det trillade in en helt del kommentarer.
Det blev inte bara envägskommunikation och det tyckte jag om.

AB-bloggen har betytt mycket för mig.
Jag har skrattat och ibland även gråtit över inlägg som har skrivits.
Jag har träffat bloggare från AB-bloggen som har blivit mina vänner.
Riktiga vänner.
Nära vänner.
Men framför allt träffade jag Min Älskade på AB-bloggen.
Så är det och det är stort.
Det är ju faktiskt tack vare AB-bloggen som jag är gift, tvåbarnsmamma och lycklig.

Livet förändrades och så även mitt bloggande.
Det var dags för flytt igen.
Det blev en WordPress blogg den här gången.
Evas Svammel föddes, för fösta gången kan jag väl säga.
Jag märkte snabbt att jag trivdes på WordPress.
Det var snyggare och plötsligt tilltalade det mig att det var lugnare och stillsammare.
De som läste och kommenterade gjorde det för att de ville göra det hos mig.
Det kändes bra.
Men det gav mig också en tanke om någonting annat.
Någonting mer.

Till slut föddes tankarna på en egen domän.
En egen blogg.
En som bara var min egen.

I början av 2009 gjorde jag slag i saken, skaffade egen domän och lyckades, efter många timmar och en del svordomar, installera WordPress på domänen.
Den 20 februari 2009 hade jag inflyttningsfest på den här bloggen.
Jag är verkligen barnsligt förtjust i min blogg och här kommer jag att vara kvar.

Jag har flyttat klart.

Läs även andra bloggares åsikter om bloggen, Evas Svammel

Jag ska se om jag inte ska kunna skrämma liv i den här bloggen idag och kanske få till ett litet inlägg idag.
Inte just nu, men med lite tur kanske mot kvällen.

Nu är tid för kaffe, gröt och blöjbyte.