Om den där känslan av panik

Ni som någon gång har jobbat med att servera i lite större sammanhang kommer att nicka igenkännande snart.
Jag ska beskriva en känsla för er.
En känsla av panik.

Tänk er att ni ska servera ett stort sällskap.
Låt oss säga en hel restaurang.
Vi säger 250 gäster.
Du och dina kollegor ska göra i ordning restaurangen från grunden.
Ni ska dra alla bord efter bordsplaceringen som hovis har gjort.
Ni ska lägga på dukar.
Putsa salt- och pepparställen.
Fylla på tandpetare.
Vika servetter.
Duka med tallrikar, glas och bestick för en trerättersmiddag.
Göra rent ljusstakarna.
Placera ut bordsdekorationerna.
Förbereda socker och mjölk.
Lägga snapsen på kylning.
Och allt det där andra som behöver göras……….

Ni jobbar på som galningar och det känns som om tiden bara går fortare och fortare.
Ni upptäcker att alla vinglas är fläckiga och ni måste putsa alla 500.
För hand.
Ungefär där föds tanken om att ni inte kommer att hinna.
Då upptäcker ni att även besticken är fläckiga och måste putsas för hand.
Alla gafflar, knivar, desserbestick och kaffeskedar.
Det blir 1250 bestick.
Ungefär där föds känslan av panik.
Känslan av att det här är gången som ni inte kommer att hinna klart innan de 250 gästerna kommer.
Glasen skulle ni hinna putsa utan större problem men det finns inte riktigt tid över för att putsa 1250 bestick också.
Med andan i halsen jobbar ni vidare.
Hela tiden med känslan av att ni inte kommer att hinna.
Ni hinner inte äta, inte dricka kaffe, inte dricka ett glas vatten och inte ens stoppa in en ny prilla om ni snusar.

Ungefär där är jag just nu.

Men jag vet ju också att när den första gästen kommer in i restaurangen så är allting på plats.
Glasen och besticken är putsade.
Servetterna brutna.
Ljusen tända.

Man hinner ALLTID.
Det är bara att bita ihop, fokusera och jobba på som en vansinnig.

Det här inlägget postades i Eva och märktes , , av Eva. Bokmärk permalänken.

Om Eva

Jag är en medelålders mamma som trivs med att leva mitt liv. Jag är tvåbarnsmamma, kvinna, kollega, vän, fru som älskar min mina katter, mina löparskor, min MacBook och min familj ........ och jag har ALDRIG någonsin varit lyckligare

6 reaktion på “Om den där känslan av panik

  1. Eller när man står i köket och ska få ihop dom där 250 x 3 eller 4 kuverten (jodå jag har jobbat bakom spisen innan it träsket) och på nåt sätt verkar allt falla på plats i sista sekunden

  2. Usch, jag vet också känslan och står inte ut med den stressen, även om det fixar sig ‘innan man däckar’. Hoppas att du inte behöver ha det så mycket längre till!

    • Det hela kommer att lösa sig inom ett par veckor.
      Det är jag helt säker på.
      Så det är bara att sträva på.
      :)

        • Tack för omtanken Monika men jag har långt kvar till väggen.
          Jag har varit på den där väggen och nosat en gång och dit ska jag inte igen, var så säker.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *