Om hemligheter

Jag tänker på Tonårsmorsa.
På Tonårsmorsa som i lördags kväll öppnade på locket till den ask där hennes familjehemlighet legat gömd under så många år.
Fatou berättade igår kväll att hennes mamma precis är frigiven efter ett långt fängelsestraff och att det var hon som har startade bloggen ”Någons mamma-Någons dotter.
Och jag tänker på hennes mamma Britta.

Och jag tänker på hemligheter.
Jag har haft en del hemligheter i mitt liv.
Kanske inte riktigt stora som kan klassas som familjehemligheter, men i alla fall sådana som har varit nog stora för att klassas som Evahemligheter.

Nu har jag inga kvar.
Jag gjorde mig av med mina hemligheter när jag träffade Min Älskade.
Det finns ingenting i mitt liv som jag inte kan tänka mig att berätta för honom.
Ingenting som är hemligt med mitt liv innan jag träffade honom.
Det mesta av det som skedde före den 16 mars 2007 känns numer helt oviktigt och inte ens värt att prata om.
Men det är inte hemligt.

Jag tänker på vilken frihetskänsla det är att inte ha några hemligheter.
Hemligheter är ju aldrig så mörka och så kalla som när de är just hemliga.
Så fort locket är lyft och hemligheten har kommit ut ur asken så är den plötsligt inte alls så mörk och så kall längre.

Det är nästan magiskt hur de förvandlas så fort de kommer ut och ser dagens ljus.

En reaktion på “Om hemligheter

  1. Tack Eva för dina tankar på oss! Jag håller med. Hemligheter som man känner att man måste dölja för att ”duga” är aldrig bra. Och ja, det är en oerhörd befrielse att lyfta på locket. DET är också en slags frihet! ♥

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.