Lustigt eller bara elakt?

Tonårsmorsa blev recenserad på bloggen The Critics rätt nyligen.
Jag läste recensionen efter det att Fatou själv skrivit om den och om de tråkiga kommentarer och rasistiska påhopp som kom i kölvattnet av recensionen.

Av någon anledning har jag inte kunnat sluta tänka på det här.
Tankarna har följt mig i flera dagar.
De lämnar mig inte ifred.

Tonårsmorsa har ju en populär blogg och jag vill nog drista mig till att säga att Fatous blogg är stor.
Det måste den väl vara eftersom hon blev nominerad och dessutom vann Stora Bloggpriset i sin kategori.
Jag antar att om man driver en populär och välbesökt blogg så får man finna sig i att bli recenserad på något sätt.
Eller?
Det må väl vara hänt.
Men måste man bli utsatt för rena elakheter?

”Tänk er en blogg som ramlat ur fulträdet och slagit i varenda gren på väg ner mot marken. Krydda sedan fulbloggen med alla tänkbara metoder att blogghora och avsluta långkoket med att röra runt med stora snyftsleven. Voilá- du har Tonårsmorsans blogg. Vill du verkligen kliva in där?”

För mig råder det inga som helst tvivel om att vi är många som med glädje kliver in på just Tonårsmorsas blogg.
Vi är många som dessutom kliver in på Fatous blogg varje dag.
För mig är det så helt uppenbart att det är så och jag är helt övertygad om att det dessutom kommer att fortsätta vara så och därför blir recensentens formuleringar ingenting annat än elaka försök att göra sig lustig på någon annans bekostnad.

Lite längre ner i recensionen så ifrågasätts till och med Tonårsmorsans vinst av Stora Bloggpriset.
Jag antar att det är så att Nina Riikonen som skrev recensionen inte vet riktigt hur det fungerade med Stora Bloggpriset.
Jag antar att hon inte är medveten om att det var läsarna som röstade fram sin vinnare.
För visste hon det så skulle hon väl ändå inte skriva att det delades ut pris för lång och trogen tjänst.
Eller?

”Tonårsmorsa vann kategorin ”Årets Vardagsblogg” i Aftonbladets Stora Bloggpris, och utmanades då av bland annat Alex Schulman och Sofia ”Mymlan” Miriamsdotter, Stationsvakt och Bloggfrossa. Alla fantastiska bloggar, Och jag kan inte för mitt liv begripa att Tonårsmorsa vann över dem. Var det kanske för lång och trogen tjänst?”

Nu är det inte alls bara i recensionen av Tonårsmoras blogg som det haglar av putslustiga små elakheter utan det förekommer i de flesta fall där den recenserade bloggen blir totalsågad och i de efterföljande kommentarerna så hyllas elakheterna som träffsäkra.

Ska jag vara ärlig så förstår jag inte riktigt syftet med de här bloggrecensionerna när man totalsågar vissa bloggar och dessutom rent av avråder läsning.
Att man recenserar bloggar som man gillar och vill lyfta fram är ju en sak.
Det är positivt.

Är det inte mångfalden som är det underbara i bloggvärlden?
Är det inte det bruna, det gula, det rosa, det beiga, det svarta, det gröna och det gula och just möjligheten att kunna ha den bloggen som jag själv vill ha som är det bra?
Är det inte möjligheten att kunna skriva, publicera och dessutom kunna välja om man vill ha feedback på det som man skriver eller inte som är det fiffiga med bloggvärlden?
Är det inte det faktum att det alltid finns bloggar som passar alla människor som är det fascinerande i bloggvärlden?


*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

5 reaktion på “Lustigt eller bara elakt?

  1. Jag tycker personligen och det tjatar jag jämt om till mina barn, att har du inget trevligt att säga så säg inget alls. Förstår inte hur man kan hoppa på folk och göra det till någon personlig sak, när dessutom bloggen har blivit framröstad av läsare så är det ju ett direkt påhopp på en himla massa människor. Nä fram för mer positiv energi i det här samhället och försöka göra medmänniskor starkare, bättre och lyckligare.Det behövs i dessa tider….

  2. En recension är ju en människas åsikt om någonting. Den ska vara värderande och personlig – det är inte ett referat som ska bara vara neutral och beskrivande.

    Jag fick lära mig en gång att en recension bör innehålla: hur känns det när jag tar in det skapta (text, bild, musik)
    vad tror jag att skaparen (skribenten, konstnären) vill,
    hur tycker jag att skaparen har nått detta,
    vad tycker jag om skaparens verk i helhet.

    Då man har detta i beaktande så blir det genast lättare att läsa en negativ recension – det visar bara att denna recensent inte gillar just detta, utan har andra saker som h*n föredrar.

    En recension är inte en allmän sanning, bara för att jag säger att jag tycker dill är fult, äckligt och smakar illa så betyder det ju inte att det är en sanning!

    En recension ska vara värderande. Och den som blir recenserad (=den som ställer sitt skapande inför andras bedömning) ska veta att alla inte tycker om allting!

  3. Tilläggas ska att jag gillar Tonårsmorsans blogg, därför att den beskriver vardagen så bra och samtidigt tar upp allmängiltiga men tänkvärda saker. Hennes skriverier är aldrig elaka, vilket är underbart i dagens bloggvärld som spammas av självupptagna små mäns elakheter.

    Hon är också suverän på att länka till sina källor, till gamla inlägg osv, hon har fattat hur man bloggar.

  4. Pingback: Batikhäxor united « Rum 237

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.