Den är här nu

Visst har en liten och betydligt lindrigare kusin från landet varit i närheten de senaste dagarna.
Men nu har själva  familjeöverhuvudet kommit hit.
Chefen för hosta har flyttat in.

Hostan från HELL är här som objuden gäst.

I natt har jag lyckats hålla halva norra Europa vaken med min hosta.
Som jag hostar.
Min Älskade har hämtat vatten, tyckt synd om mig och erbjudit sig att hämta Ipren.
Inte kommer det upp något heller.
Det är inte direkt någon produktiv hosta.
Det bara kliar och retas av helvete i halsen och hur mycket jag än försöker stå emot så går det inte att låta bli att hosta.

Jag hostar tills jag kräks.

Nu ligger Min Älskade uppe och sover och jag borde göra detsamma men jag drar mig för att gå upp och lägga mig.
Jag vet ju att det blir värre när jag lägger mig ner och gör jag det bredvid honom så finns det inte ens en mikroskopisk möjlighet att jag inte kommer att hosta och hostar jag så vaknar han.

Det blir soffan för mig.
Soffan, två plädar och något kasst tv-program.
Fan vad jag är less på det här nu.
Riktigt less!
Det är snart lika bra att jag lägger till kategorin ”Sjuk” till bloggen.

Cocillana kanske?
Någon?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Det här inlägget postades i Eva och märktes , , , av Eva. Bokmärk permalänken.

Om Eva

Jag är en medelålders mamma som trivs med att leva mitt liv. Jag är tvåbarnsmamma, kvinna, kollega, vän, fru som älskar min mina katter, mina löparskor, min MacBook och min familj ........ och jag har ALDRIG någonsin varit lyckligare

11 reaktion på “Den är här nu

  1. Jag brukar ju inhalera koksalt, men det är ju kanske inte så lätt om man inte har en inhalator till hands. Jag tycker också att det brukar vara ganska skönt att sitta i duschen. Länge. Det kanske funkar lika bra med att andas ånga i och för sig.

    Hostdämpande har aldrig riktigt fungerat för mig, men alla är ju olika. En V-kudde eller sacco-säck är ju helt klart det bästa att ha bakom ryggen om man vill försöka sova. Då kommer man upp lite med överkroppen men får fortfarande bra stöd och kan hitta en bekväm position som inte tar kol på nacken.

    Hoppas hostan avtar snart.

  2. Men hu då! Ska det aldrig ta slut?! Cocillana funkar inte på mig. Möjligen whisky. Jag brukar hälla i mig en skvätt på kvällen så att halsen domnar och sen försöka hinna somna innan hostan fattar vad som hände. Funkar det inte häller jag i mig lite mer. Till slut kan man räkna med att man är så packad att man somnar av den anledningen. Denna ”medicin” förutsätter dock att man har nån sprit hemma, och det är extremt sällsynt hos oss.

    Svar: HAHAHAHAHA
    Förutsättningarna för den här medicineringen är rätt kassa även i vårt hem eftersom starksprit aldrig finns hemma.
    Men lite roligt var det allt.

    ;)

  3. Noskapin har jag köpt. Har bara tagit en tablett så vet inte om dom funkar, men det är värt ett försök. Puss

  4. Huva stackars dig, jag vet hur det är att hosta så. Cocillana är den bästa för att stoppa rethosta. Har du slem som behöver komma upp ska du i n t e ha cocillana som då förvärrar genom att förhindra slem att komma upp, följden blir ofta lunginflammation. En bra doktor kan avgöra vad som är bäst.

  5. Drick något varmt, dock inte mjölk. Sitt sedan och andas in djuuupt och andas ut genom i princip stängda läppar (så där att luften pyyyser ut mellan en aningens spända läppar). Andas så ett par gånger 5-6 ggr (man blir yr om man håller på länge!) sen några vanliga andetag. Upprepa några gånger. Eller så kan du försöka andas mot motstånd; fyll en literflaska med 10 cm vatten, ta en slang på 4 dm och ungefär 1 cm i diameter och stoppa ner i flaskan, andas ut i slangen (=motstånd vid utandning)

    Den varma drycken öppnar upp – andningen ser till att det blir undertryck i de minsta delarna av bronkträdet – och slemmet släpper lättare.

    När man har hostat ur sig slemmet, tar man coccilana (morfinaktigt preparat, hämmar hostreflexen) och somnar in gott.

  6. Tack för alla tips, råd och snälla ord.
    Jag är lite bättre nu och torrhostan håller på att ge med sig.
    Jag skrattade gott åt whiskytipset och blir glad över all omtanke som ni öser över mig.
    Tack alla!

  7. Pingback: Ibland blir det riktigt riktigt roligt | Evas Svammel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *