Förlåt bloggen.

Jag förstår om du känner dig dåligt skött.
Jag förstår om du känner dig åsidosatt och dåligt behandlad.
Jag förstår om du tycker att jag är en dålig bloggägare just nu.
Jag förstår om du tänker “Vad fan skulle hon med en egen domän till? Hon är ju i alla fall aldrig här, hon skriver ingenting, hon läser inte andras bloggar och hon svarar ju inte ens på de kommentarer som hon får.”
Jag förstår om du är besviken och ledsen.
Jag förstår.

Men nu är det så att jag har ett liv också.
Ja, jag vet att det är taskigt, men så är det.
Jag har en familj också och just nu har vi varit lite sjuka.
Bebisen har varit snuvig och haft feber.
Han har bara varit nöjd när han hängt i bärsjalen på min mage samtidigt som jag varit i upprätt position och antingen vankat sakta fram och tillbaka eller stått och gungat lite lätt.
Han har inte alls gillat att jag gjort tappra försök att sätta mig ner.
Visst, igår när det var som tråkigast slog mig tanken att jag skulle stå vid köksbänken och blogga men i samma ögonblick som jag tänkte klart tanken så vaknade Bebisen så klart.

Idag har Bebisen mått väldigt mycket bättre men nu är det min tur att vara hängig.
Efter en natt med väldigt dåligt med sömn så är jag rätt sliten.
Lite sömn i kombination med en näsa som verkar sikta på guldmedalj i “Snortillverknings VM” har gjort att orken, tiden och lusten till bloggen har varit liten.
Men min näsa har blivit desto rödare.
Ja, jag förstår att du ser det för det syns rätt tydligt men du behöver väl inte skratta åt mig när jag känner mig så risig.
Du bloggen, det tycker jag nästan är lite taskigt även om du känner dig lite satt på undantag.
Ja ja OK, du har väl rätt.
Jag bjuder väl på det.

Sen är det lite mycket i största allmänhet.
Jasså, du tycker att det är onödigt att skaffa en blogg när man har ett liv.
Jaha ja, men jag håller inte med dig.
Jag tycker väldigt mycket om dig och du ger mig otroligt mycket.
Nej, jag tänker inte göra mig av med dig eller byta ut dig mot någon annan.

Du är den blogg som jag trivs allra bäst med och som jag är allra stoltast över.
Allra som mest stolt över och mig kommer du att få dras med ett bra tag framöver.


*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

3 reaktion på “Förlåt bloggen.

  1. Förlåt om jag varit lite kinkig och avundsjuk på uppmärksamhet…
    Jag förstår ju nu att du har det lite tufft.

    Jag finns här då du behöver mig, det räcker för mig, vet du.

    Du har ju mitt nummer…

    Kram
    Din Blogg

  2. Eva…Ge fan i bilden av att du ”bara” lever genom din blogg.
    Det är en jättefin blogg men den är inte ALLT för ALLA!

    Fokusera på familjen nu istället, för jag har förstått att det är jobbigt som fan just nu….
    Ta en bloggpaus Eva!
    Den här sidan kommer att vara lika vacker om ett halvår, men är DU det?

    Ta hand om dig och ge Junior ett eget rum ( som kanske inte finns men SKAFFA det!)

    KRAM!

    Svar: Du Cissi, har du ytterligare sanningar som du känner att du behöver leverera om mig, mitt liv eller hur jag väljer att leva så är du välkommen att ringa istället.
    /Eva

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.