När min mamma flyttade hit #minmamma

Måndag

Det fanns aldrig något alternativ.
Inte för mig.
Inte för Min Älskade.

Vi hämtade min mamma.

Hon kunde inte bo ensam.
En liten undernärd gumma.
I ett gigantiskt hus.
Mitt i skogen.
Med vedeldning men ingen som hjälpte henne att bära in ved.
En dotter 17 mil bort.
En stor gård men ingen som hjälpte till med snöskottningen.

Det fanns inte en möjlighet.
Det skulle inte gå.
Vi hämtade henne helt enkelt.

Jag kommer inte ihåg vilket datum det var.
Jag kommer inte ihåg vilken veckodag det var.
Jag kommer inte ens ihåg vilken månad det var.

Ja kommer ihåg att solen sken.
Att jag låg på trappan och fotograferade.
Jag kommer ihåg är vilken bild jag tog precis när bilen med min mamma i baksätet rullade in på gården.

Det här inlägget postades i Min mamma och märktes av Eva. Bokmärk permalänken.

Om Eva

Jag är en medelålders mamma som trivs med att leva mitt liv. Jag är tvåbarnsmamma, kvinna, kollega, vän, fru som älskar min mina katter, mina löparskor, min MacBook och min familj ........ och jag har ALDRIG någonsin varit lyckligare

5 reaktion på “När min mamma flyttade hit #minmamma

  1. Det är så gripande att läsa om din mammas öde….Man inser hur livet kan förändras och tänker en extra gång på allt man har att vara tacksam för…..
    Kram!

  2. Underbart inlägg! Som en dikt, sparsmakad, vacker och känslosam. Kanske berörs jag extra eftersom jag själv har en 94-årig mamma. Hon bor själv i stan och är nöjd med livet och den kommunala hemtjänsten som kommer tre gånger om dan. Blir mer och mer förvirrad och äter bara Pringles, Mumsmums och dricker Bristol Cream framför TV:n.
    Om hon inte hade det så bra hoppas jag att jag skulle ha kraft att göra som du.
    Kram KAtinka

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.