Jag skulle visst med tåget

Jag var den som var mest lämpad att kliva upp när den där lille vaknade och började morgonkvittra.
Min Älskade hade hållit koll på natten och på Sune och var riktigt trött och gjorde sig således bäst där han låg.
Jag kände mig pigg och stark hela morgonen och planerade för löpning.
Vi får ju besök i eftermiddag så jag tänkte att jag skulle ha löpningen avklarad redan idag.
Planerade för minst 15 km och gärna 17 km löpning.

Så från ingenstans kom tåget.
Det där sömntåget.
Jag blev så trött att jag inte orkade hålla huvudet upprätt, vinglade upp och la mig och sov.
Jag sov som en stock i två timmar.

Jag skulle visst med det där sömntåget när det kom till kritan.

Det här inlägget postades i Eva och märktes , , , av Eva. Bokmärk permalänken.

Om Eva

Jag är en medelålders mamma som trivs med att leva mitt liv. Jag är tvåbarnsmamma, kvinna, kollega, vän, fru som älskar min mina katter, mina löparskor, min MacBook och min familj ........ och jag har ALDRIG någonsin varit lyckligare

3 reaktion på “Jag skulle visst med tåget

  1. Ja ibland behöver man den där sömnen mer än löpningen…sömn är läkande….jag behöver MINST 20 timmars sömn….som påfyllning på mitt sömnkonto alltså…

    KRAM

  2. Jag hade tydligen löst platsbiljett igår kväll. 20.15 somnade jag med BlöjMannen och jag sov gott, trots två kortare avbrott fram till kl 7 imorse. Jag tror jag behövde det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *