Stackars stackars Tonåringen

Idag känns det som försovning.
Efter att Minsting ha vaknat vid femsnåret de senaste veckorna sov vi idag tills klockan ringde.
Det fösta jag gjorde var att messa till Tonåringen för att kolla om han var vaken.
Det svarade han att han var.
Jag rusade ner till nedervången, drack kaffe och satte på min ansiktet.

Tonåringens buss går 07.02 och 06.59 hade han ännu inte gett sig till känna så jag ringer så klart.

Mamman: (lite lätt hysterisk) Du är väl på väg?
Tonåringen: ÖH!?! På väg?
Mamman: Ja, på väg. Klockan är ju sju. Bussen går typ jättesnart.
Tonåringen: ÖH! Va? Eh!
Mamman: Hallå!  (fortfarande lätt hysterisk och även en smula irriterad nu)
Tonåringen: Du mamma, du vet väl att jag sover hos Robin.
Mamman: VA!
Tonåringen: Jag sitter och äter frukost och bussen går 07.30
Mamma: Ja det visste jag väl, jag tänkte inte på det bara.

Stackars stackars Tonåringen.

3 reaktion på “Stackars stackars Tonåringen

  1. Eva jag läser hos dig som vanligt men har ont i händerna så därför kommenterar jag inte. Bara för att du ska veta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *