Årsbästa får man väl ändå kalla det

Jag har ju börjat springa lite intervaller.
Peppad och ivrigt påhejjad av Linda på Bitterbloggen har jag gjort ett pass med 200 m intervaller, ett pass med backintervaller och ett pass med kilometerintervaller.
Tanken är så klart att försöka lära kroppen att springa en anings lite snabbare än vad den gör nu.
Målet är att minuttiden i alla fall ska ligga stadigt under 7 min/km och gärna närmare 6 än 7 min/km

Idag sprang jag rundan som är lite drygt fem kilometer och jag hade bestämt mig från början att verkligen försöka öka tempot.
Jag älskar min nya Garmin löparklocka och den visar hela tiden aktuell kilometertid, tyvärr med viss fördröjning, men jag tyckte ändå att jag hade rätt bra koll på att det inte var alltför många gånger som jag var tvungen att sakta ner.

Drygt var det.
Kroppen är ju en lat maskin och det är plågsamt att försöka öka tempot.
Men jag strävar på för jag vill ju så gärna och idag höll jag ut.
Jag fixade den mentala biten och jag gav inte upp och började gå som jag har så lätt för att göra när jag tycker att det blir ”för” jobbigt.
Jag sprang hela tiden och visst gick det lite fortare.
Jag skulle till och med kunna sträcka mig till att säga att det faktiskt är årsbästa på just den distansen.

På onsdag blir det 200 meters intervaller igen.
Det ser jag fram emot.

Det här inlägget postades i Löpning och märktes , , av Eva. Bokmärk permalänken.

Om Eva

Jag är en medelålders mamma som trivs med att leva mitt liv. Jag är tvåbarnsmamma, kvinna, kollega, vän, fru som älskar min mina katter, mina löparskor, min MacBook och min familj ........ och jag har ALDRIG någonsin varit lyckligare

En reaktion på “Årsbästa får man väl ändå kalla det

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.