Vi trampar på varandras nerver.

Förts fick vi lov att ställa in vår resa med hotellvistelse och kalas för att Minsting fick feber.
Sen kom Påsken och magsjukan, i alla dess hiskeliga former, gick familjen runt precis hela helgen.
Nu har febern varit här och hälsat på igen.
Den har rivit och slitit i Minstings kropp sedan i måndags.

Han har vägrat vara någon annan stans en en millimeter ifrån sin pappa.
Dygnet runt.
Han har sovit riktigt dåligt den här gången.
Vaknat och inte somnat om i sin säng.
Han har legat mellan mig och Min Älskade och skruvat sig.
Han  har sovit oroligt.
Vi har sovit oroligt.
Alla har sovit för lite.

Nu trampar vi bokstavligen på varandras nerver.
Dag som natt.
Nu får det vara nog.
Nu har vi bestämt att han betecknas som frisk.

Han äter.
Han leker.
Han kan vara utan kroppskontakt längre stunder.
Han flinar.
Han busar.
Då är man frisk även om man är minst i familjen.

Nu har vi bara en nattlig ovana att bryta.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Det här inlägget postades i Minsting och märktes , , av Eva. Bokmärk permalänken.

Om Eva

Jag är en medelålders mamma som trivs med att leva mitt liv. Jag är tvåbarnsmamma, kvinna, kollega, vän, fru som älskar min mina katter, mina löparskor, min MacBook och min familj ........ och jag har ALDRIG någonsin varit lyckligare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.