Jag åker buss hem på eftermiddagarna.
Det är en nätt liten tur på ungefär 30 minuter.
Jag gillar det.
För det mesta så hinner jag slumra till en stund innan jag är hemma.
Ibland hinner jag till och med slumra till innan bussen lämnar busstationen.
Jag får en stund för mig själv när jag kan samla ihop tankarna efter arbetsdagen innan jag kommer hem till de andra.

Idag var det dock en eftermiddag som jag lyckades hålla mig vaken hela färden.
Stillsamt tittade jag mig omkring i bussen och konstaterade, ännu en gång, att jag trivs att bo där jag gör.
Jag älskar det lilla samhället.
Det lokala.
Jag tycker om att inte vara så anonym.
Jag gillar det faktum att jag känner och känner igen många av lokalbefolkningen.

Idag var dessutom många samlade på samma buss som jag.

Där var kvinnan som band min första brudbukett.
Där var mannen som besiktade vår bil.
Där var mannen som är vår bankkontakt på jobbet.
Där var kvinnan som sitter i kassan i matvaruaffären.
Där var grannens son.

Lokal lokaltrafik och jag bara älskar att det är så.

*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om buss, lokaltrafik, lokalbefolkning, trivsamt

Jag älskar mina pojkar över allt annat.
Kärleken till mina söner är ofattbart stor.
Kärleken till min Älskade är enorm.

Men nog är det skönt när min Älskade är på jobbet, när den ena sonen också är på jobbet och den andra ligger ute i vagnen och sover.

Om jag lutar mig tillbaka och blundar så känns det nästan som att jag skulle vara ensam hemma.
Nästan.

*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om egentid, ensam hemma, fantasi

Det finns alltid en risk med att ge sanningen en ny frisyr.
Att frisera lite.
Lägga till.
Dra ifrån.
Rätta till en aning så att det passar en själv bättre.
Ge frisyren en sista ansning så att det ser lite bättre ut för de som tittar på.
Så att det känns lite bekvämare.

Risken med att frisera sanningen är att det alltid brukar finnas någon annan som vet.
Hur det egentligen gick till.

*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om frisera, sanningen, lögn, risk, reflektion

Meteorologen på radions lokalradio konstaterade kallt att nu är det hett.
I hela området.

Verkligen.
Hett.

Bra meteorolog dom har på Radio Dalarna.

*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om sommar, värme, meteorolog, Radio Dalarna

Det har varit en bra dag idag.
Varmt.
Bad i baljan.Sommar.
Bus på gräsmattan.
Soligt.
Shopping.
Lunch på verandan.
Vi har gjort det som fallit oss in och vi har gjort det när vi haft lust.

Det är en känsla av semester över idag.

*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om sommar, semester, värme, solsken

Vi var på stranden idag.
Vi packade kallt vatten i kylväskan, smorde in Bebis med massor av solkräm, packade lakan och badhandukar och utrustade oss med solbrillor och kepsar.
Vi var där max en och en halv timme.
Vi satt i skuggan hela tiden.
Vi badade inte.

Mannen Min Älskade gick raka vägen upp och sov en och en halv timme när vi kom hem.
Bebis slog ihop ögonen i vagnen 30 sekunder efter det att vi parkerat hemma på gården och sen sov han som en stock i skuggan i två och en halv timme.

Strandliv är inte att leka med.
Det kan ta knäcken på den starkaste.

*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om sommar, strandliv, gemenskap, tröttande, utpumpade,

För knappt fjorton år sedan blev jag mamma.
Jag var förundrad över all kärlek.
Fascinerad av min förmåga att älska.
Att älska så mycket, så villkorslöst och så totalt.

Samtidigt var jag helt övertygad om att det var mamma till ett barn jag skulle komma att vara.
Inte på grund av att jag tyckte det var för jobbigt att vara mamma.
Inte på grund av att jag själv är enda barnet.
Inte på grund av att jag inte ville vara gravid igen.
Inte på grund av att jag inte ville föda fler barn.

Utan på grund av att jag tyckte att det räckte med att vara ensamstående mamma till ett barn.

Jag kände att jag aldrig någonsin ville utsätta mig själv för risken att bli ensamstående mamma med två barn.
Jag visste i mitt hjärta att skulle jag bli mamma igen så skulle det vara tillsammans med mannen i mitt liv.
Det skulle vara tillsammans med mannen som jag väntat på i hela mitt liv.
Det skulle vara tillsammans med mannen som jag inte var rädd för att leva tillsammans med och därför inte skulle lämna.
Längst inne i mitt hjärta så hoppades jag.
Nu, så här i efterhand, kan jag erkänna det jag aldrig erkände för någon.
Det jag inte ens erkände för mig själv.
Att jag hoppades och drömde.

Så träffade jag honom.
Mannen i mitt liv.
Mannen jag har väntat på.
Mannen som jag inte är rädd att leva tillsammans med.

Jag är fortfarande mamma.
Jag är dessutom mamma igen.
Jag tänker på det varje dag och ibland flera gånger om dagen.
Tänk att jag inte bara har en utan jag har två underbara söner.
En Tonåring och en Bebis.
Två barn.
Jag är mamma till två pojkar.

Jag tittar på mina vackra söner och förundras.
Jag förundras över all kärlek.
Jag fascineras av min förmåga att älska.
Att älska så mycket, så villkorslöst och så totalt.

Mina vackra söner.
Mina underbara barn.

(Mamma- Veckans tema på Bloggvärldsbloggen)

 
*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om mamma, Bloggvärldsbloggen, veckans tema, barn, kärlek

Jag har för mig att, den vida berömda, Saida inte lever längre.
Kanske finns det någon här som har samma gåvor som hon hade.
Någon som kan tala om för mig var laddaren till Makens trimmer är någonstans.

Det har gått nästan fyra månader sedan jag senast “fixade” håret.
Alla kommer vi väl ihåg hur det gick då.
Därför hade jag tänkt att jag skulle testa själv den här gången.
Med trimhuvudet på.
Men vi hittar inte den förbannade laddaren till trimmern och nu börjar jag känna mig väl rufsig i håret.

Hittar vi den inte snart måste jag ringa min underbara hårfrisörska och fråga om hon har 10 minuter över.

Synsk någon?

 
*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om trimmer, snagg, synsk, hårfrisörska

En av de största anser många.
Något har han i alla fall betytt för många.
För väldigt många.
Även för mig.
För mig han Italien.
Vilda danser på heltäckningsmattan i vardagsrummet tillsammans med barnen i familjen.
Långa nätter på dansgolvet på favoritdiskoteket.

Av alla bra låtar är det den här som jag först tänker på när jag läser nyheten om att Michael Jackson har gått bort.

 
Vila i Frid.
Jag hoppas att du kommit till ro nu.

*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om Michael Jackson död, Man in the mirror, filmklipp, You Tube

………..när Maken kommer upp på övervåningen med ett stort glas iskallt vatten och ett skalat, urkärnat och skivat äpple till mig när jag sitter utanför sovrummet och väntar på att Bebis ska somna.

*******************************************************
Läs även andra bloggares åsikter om kärlek