Kärlek

Publicerat i Puppe

När jag kom hem vid 19.30 tiden efter en lång dag i Stockholm möttes jag av ett renstädat hem.

”Ja men vad fan, jag kom ju på i morse att du inte skulle hinna så då var det ju bara att göra det”

Det är mycket nu.
Hösten och vintern har varit vidrig.
De senaste veckorna har varit helt osannolika.

Jag ska berätta.
Snart.

Nu vill jag bara lugn och ro.
Ett par veckor.
Eller i alla fall över midsommarhelgen.
Ett par dagar skulle räcka……..

Jag säger ja idag också

Publicerat i Eva, Puppe

Idag för fem år sedan
Barfota, klädd i vitt och med blommor i min hand.
På en strand i Thailand.
Sa jag ja till dig, Min Älskade.
Ja till att leva med dig.
I nöd och lust.
Det var så lätt.
Så otroligt lätt att säga ja då.

Idag, fem år senare.
I raggsockor, jeans och flanellskjorta och en smula mer frusen än vad jag var då.
Ingen sol, inget hav och ingen sand mellan tårna.
Men fortfarande lätt att säga ja.

Jag känner sådan enorm kärlek och en enorm tacksamhet för de här fem åren.
Tack Min Älskade Puppe.

Jag säger ja idag också.
Ja till att fortsätta leva mitt liv tillsammans med dig.

Stolt att bära denna ring av guld……..

Publicerat i Eva, Puppe

Fem år har gått.
Fem korta år.

För fem år sedan i dag var det också en marknadsfredag i Rättvik.
Solen sken, luften var klar, löven sprakade och det var en fantastisk dag.
Jag smet tidigare från jobbet utan att säga till någon vad jag skulle göra och gick ner till blomsteraffären för att hämta den lilla brudbuketten som jag hade beställt.
Jag var tidig men du satt redan där på en parkbänk i solen och väntade på mig.
Paret som skulle vigas före oss dök visst aldrig upp så det blev vår tur lite snabbare än förväntat.
Vigselakten var kort.
Kort och vacker.
Kort men ändå tillräckligt lång.
Tillräckligt lång för att hinna röra mitt hjärta.
När jag stod där framme med din hand i min och talade om att mitt val är att leva mitt liv tillsammans med dig, ja då brände tårarna bakom ögonlocken.

Vilken glädje.
Vilket tacksamhet.
Vilket kärlek.

Fem korta år har gått och jag känner samma glädje och tacksamhet över att få fortsätta dela mitt liv tillsammans med dig.
Glädje, tacksamhet och stolthet över det vi har skapat tillsammans och åt det håll vi valt att gå vår gemensamma väg.
Efter fem korta år tillsammans med dig känner jag nyfikenhet inför de år vi har framför oss.

Men framför allt känner jag samma stolthet.
Samma stolthet nu som då.
Stoltheten över att vara din fru och över att få leva mitt liv tillsammans med dig.

Stoltheten över att bära denna ring av guld.

in sickness and in health

För exakt fem år sedan

Publicerat i Eva, Puppe

Den 15 mars 2007, för exakt fem år sedan idag, var det dagen innan.
Dagen innan jag skulle träffa Mannen Min Älskade för första gången.
Dagen innan mitt liv skulle förändras totalt.
Och som mitt liv har förändrats.
Vilken resa vi har gjort tillsammans under de här fem åren.

Tack Min Älskade för att du valde att leva ditt liv tillsammans med mig för fem år sedan.
Tack för att du fortsätter att välja att leva ditt liv tillsammans med mig.

 

 

Min fru förstår mig inte

Publicerat i Eva, Puppe

Det är en perfekt rubrik på ett inlägg i Min Älskades blogg om han nu skrev några inlägg där.
Eller kanske hade ”Min fru ser mig inte” passat bättre.

Detta utspelade sig idag, vid ett matbord nära dig.

Fru: (Tittar till på den nyduschade maken och undrar vad det är som är annorlunda)
Fru: (Kan inte ta ögonen ifrån den nyduschade maken eftersom hon verkligen upplever att han ser annorlunda ut.)
Fru: (Glor helt öppet och totalt ogenerat på den nyduschade maken.)
Fru: (Kan inte hålla sig längre utan måste fråga) Du, Min Älskade, vad är det du har gjort? Du ser helt annorlunda ut.
Make: (Tittar på sin fru som om hon var från en annan planet.)
Tonåringen: (Börjar intresserad titta sig omkring i rummet.)
Make: Vad då menar du?
Fru:  Ja men vad är det du har gjort med ansiktet?
Make: Eva, driver du med mig? Jag har ju för i helvete rakat bort HELA MUSTASCHEN och det var ju inte direkt någon fjunig moppemustasch, det var ju mer en Villevalrossmustasch.
Fru: Jaha, ja jag tyckte väl att du var väldigt olik dig.
Make: (Vänder sig till Tonåringen och himlar med ögonen)

Dagens citat

Publicerat i Puppe

Varför ska dom behöva uppdatera och förändra en massa saker hela tiden? Om man har någonting som fungerar, varför ska man ändra det då? Som det här med FB appen till iPhone, den fungerade ju bra för flera år sedan.
Titta på mig till exempel, inte byter jag ut den fru jag har bara för att hon fungerar bra som hon gör.

 

 

Ps. Puppe har haft sin iPhone i ungefär en månad……..

Lite kvalitativ vuxentid

Publicerat i Eva, Puppe, Reflektioner, Sune

Tonåringen är inte hemma den här helgen.
Minsting ligger och sover som en stock i soffan efter förmiddagens storhandling och bilåkande.
Jag går upp och lägger mig nu, du kan väl hänga med sa Min Älskade, blinkade med ena ögat och flinade brett.

Det var bara en liten detalj som vi inte hade tagit i beaktande.
Den nye familjemedlemmen som kom som en projektil skjuten ur en kanon över sängen när han insåg att både storhusse och stormatte skulle leka med honom i sängen.
Samtidigt.

Ja men eller hur…….