Vi hinner rätt mycket på morgnarna i den här familjen.
Äta gröt och dricka kaffe i lugn och ro.
Bygga med klossarna.
Springa och skutta jämfota på mattorna vi fick av mormor igår.
Kolla lite på Pingu.
Vattna gräsmattan, stenarna och trappstegen.

Och promenera.
Som vi promenerar.
Vi älskar att promenera.

Och det är underbart med sommar för då kan man promenera endast iförd sin pyjamas och ett par gympadojjor.

Vi älskar sommaren.

Läs även andra bloggares åsikter om morgonstund, promenad, sommar, Minsting

Trots sjukdom så har det ju faktiskt varit underbart väder några dagar.
Så i söndags tog jag mig samman och packade in båda mina söner i bilen och drog till stranden.
Premiär för Beach 2010.

Det var väl inte direkt succé med 100%

Tonåringen såg lagom uttråkad ut men han hade ju sin mobil med sig och behövde inte ta någon paus i sitt frenetiskt sms-ande.

Att springa omkring utan blöja, byxor och skor var otänkbart, i alla fall för Minsting.
Däremot är vattenkannan som låg i en plastpåse i vedboden när vi köpte huset ingenting annat än dundersuccé.
Att jag tog med den till Beach 2010-premiären var också en succé.
Oändligt med vatten.

En mamma som fyller på kannan.
En helt ny gräsmatta, nya blommor och nya bänkar att vattna.

Så nära en kioskvältare man kan komma.

Läs även andra bloggares åsikter om beach 2010, Minsting, Tonåring, Eva, vattenkanna

Dagens outfit är naturligtvis vald med omsorg.
Med stor omsorg.
Den stora konsertdagen till ära.

Läs även andra bloggares åsikter om outfit, ACDC, konsert, Stadion

Minsting är ju tillbaka i extremt tidiga morgonvanor igen.
Idag vaknade han 04.10 och för säkerhets skull hade han bajsat.
Då är det ju liksom klart.
”Mamma kan inte tvinga ner mig i sängen igen om jag bajsar. Om jag dessutom ser till att göra det ordentligt, från hakan till nacken, så finns det ingen annan utväg för henne än att ta med mig ner till köket”
Nåt i den stilen är jag helt övertygad om att att han tänker.

Jag bytte, ALLT, och vinglade upp i sängen med Minsting under ena armen och en flaska mjölk i den andra.
Inte hjälpte väl det.
Efter en kvart fick han toknog men jag fick ligga kvar. Tack Min Älskade för det.

Med så tidiga morgonvanor blir ju liksom mornarna oändligt långa. Idag hann jag, trots att jag fick ligga kvar, sitta på sandlådekanten

och dricka kaffe, prata en halvtimme med en av mina älskade svägerskor i telefon (grattis till din nya iPhone förresten), sminka mig, stryka på blusen en smula, klä på mig, väcka Tonåringen, jaga Minsting runt hela gården, jaga Minsting runt hela huset, kränga på Minsting en ren t-shirt och jag hann faktiskt med att få på Minsting ett par skor också.

CHECK!

Läs även andra bloggares åsikter om morgonstund, Minsting, tidigt som fan, försommar

Staketuppsättning.

Penicillin.

Granplantor.

Häckplantering.

Strumpor.

Strumpor.

Ännu mer strumpor.

Lite värme, solsken och en keps.

Inte många meningar i den här postningen.
Det får vara så idag.
Jag är trött.
Riktigt trött.
Jag bearbetar besvikelsen över att inte kunna löpträna.
Jag laddar för nästa vecka och för att orka gå till jobbet imorgon.

Nu blir det sängen tillsammans med Min Älskade, Frodo, Gandalf och Gollum.

Läs även andra bloggares åsikter om helg, maj, farfar

Före.

Efter:

I onsdags orkade jag verkligen ingenting.
Jag bara satt.
Pillade lite med bloggen och installerade  ett tillägg som visar bilderna i högra kanten.
Det var ungefär allt jag orkade.

Igår kändes det aningen lite bättre.
Jag orkade tvätta en maskin med tvätt, hänga lite tvätt och pilla vidare lite med det nya  tillägget på bloggen.
Jag orkade till och med duscha.
Det var ungefär allt jag orkade igår och då var det ändå mer än i onsdags.

Idag har jag gjort massor.
I alla fall om jag jämför med de två dagarna före.
Jag har plockat på bänken framför fönstret.
Jag har torkat ur av två fönsterbrädor och tvättat två fönster i köket.
(Ett väldigt annorlunda beslut för att vara jag och det förvånade även mig)
Jag fick till och med  lite lust att plocka i ordning i skåpet under diskbänken OCH i det skåp som går under benämningen ”städskåpet” men som inte innehåller en enda städpryl.

Dessutom har jag varit ute och sprungit.
Också.
Som lök på laxen.

Är det kanske riktiga vårkänslor?
Eller vad är det frågan om?

Läs även andra bloggares åsikter om före, efter, vårkänslor, löpning

Alltså den här helgen.
Överallt tycker jag att jag har sett rubriker som har talat om att det är just den här helgen som våren ska komma.
Ord som talat om att solen ska skina och att värmen ska vara på väg in för att värma oss kylslagna svenskar.

Här har den inte varit.
Inte den varma luften i alla fall.
Visst har solen skinit en del men värmt har den inte.

Vi har i alla fall gjort vad i kunnat för att hjälpa våren på traven.

Läs även andra bloggares åsikter om svinkallt, vårbestyr, foton

Efter tre månader utan plusgrader så värmer solens strålar underbart skönt.
Att leta efter tydliga vårtecken känns plötsligt inte som om det är belagt med töntstämpel utan känns i allra högsta grad livsnödvändigt.

Här är tre tydliga som jag hittade idag.

Läs även andra bloggares åsikter om vårtecken, blåssippor, tussilago, däckbyte

Det måste ändå ha varit det här.

Eller kanske.
Tänk om jag ändå hade en sådan där.

Läs även andra bloggares åsikter om Bebis, dröm, traktor, foto